Björskogs kyrka

Kyrkorna i bygden

Björskog och Kungs Barkarö är våra närmsta kyrkor och har båda en gemensam historia. De tillhör idag Kungsörs församling där även Kung Karl och Torpa kyrkor ingår. Mer information finns att tillgå på Kungsörs församlings hemsida  svenskakyrkan.se/kungsor.

Vill man veta mer om vad som är på gång i församlingen finns här en länk till aktuellt församlingsblad, svenskakyrkan.se/kungsor/forsamlingsblad. Här kan man finna program för alla kyrkorna och verksamhet inne på Kristinagården. Kontakt uppgifter till församlingsexpedition för kontakt om dop, bröllop med mera finns också att finna där.

Camilla Ahlin, informatör och församlingspedagog vid Svenska kyrkan i Kungsör har satt ihop en enkät som hon gärna vill att man besvarar. Hon vill veta vad vi vill ha för aktiviteter i kyrkorummet i Valskog. Klicka på länken så kommer du till enkäten. Den ligger uppe till den 22/6. https://forms.churchdesk.com/f/PtlVa9-FU-

Björskog kyrka

Innan den första stenkyrkan lär tidigare kyrkor i trä ha varit uppförda på ett par andra platser.

Av äldsta stenkyrkan från 1100-talets slut kvarstår endast tornet och västra gaveln. En bevarad äldre planritning visar att kyrkan under medeltidens senare del genomgått åtskilliga förändringar som vidgat kyrkorummet först mot öster sedan mot norr och söder. Den har varit helt invälvd. I nyare tid är byggnaden starkt förändrad.

När man byggde kyrkan utformades kyrktornet så att det kunde fungera som försvars- eller bevakningstorn. Tornets ålderdomliga romanska murverk med de smala trapporna till tornkammaren i murarna är fortfarande helt intakta.

1346-1349 uppfördes en enskeppig sten kyrkobyggnad på den nuvarande platsen i anslutning till den första stenkyrkans torn.

1349 påträffas sockennamnet Björskog i ett pergamentbrev undertecknad av församlingens förste kände pastor: Meginthorus. Tidigare former av namnet var Björnskog och Björnaskog. Det är en gammal bebyggelse som daterar sig från den tid då större delen av trakten låg under vatten med öar och holmar som stack upp (gårdsnamn som Eknö, Gräsnäs, Grönö, Holma, Segelsberga, Sjöholmen, Uknö, Vadstena m fl) Under kyrkoherde Knut Jönssons tid gjordes byggnationer på kyrkan under 1543-44.

1652 reste Peder Tornresare en hög smäcker tornspira på stentornet. De två klockorna hängde då i en klockstapel strax intill kyrkan. I samband med Karl Xl:s död 1697 ringde man i kyrkklockorna varje dag i 232 dagar. Det blev för mycket för storklockan som med sin tyngd av 1.650 kg föll ned. Genom kyrkoherde Frondelius försorg reparerades och sattes klockan upp igen.

Det enskeppiga kyrkorummet från 1300-talet utvidgades under 1500 – till 1700-talet på norra och södra sidan så att byggnaden blev en hall kyrka med 3 parallella skepp under ett högt och brant tak. Tyvärr vet vi idag inte exakt hur interiören har sett ut. Planen över kyrkan före branden tyder på att det norra sidoskeppet haft 3 valvtraveer med sakristian i anslutningen mot öster.

Det södra sidoskeppet har varit uppdelat i olika rum eller kapell, det började med ett vapenhus i väster följt av minst 2 olika kapell (begravningskapell?) Utformningen av murverket och pelarna tyder på att södra sidan kom till redan under början av 1500 talet och byggdes ut mot öster under 1600-talet. Det enhetliga norra sidoskeppet uppfördes tydligen först under 1700-talet.

På slutet av 1700-talet ansågs kyrkorummet opraktisk och nedsliten och det fanns planer på ombyggnation, då kyrkan brann ned 1806 efter ett åsknedslag. Av kyrkobyggnaden återstod bara murarna, och tack vare den påbörjade planeringen kunde kyrkan invigas året därpå 1807, som ett regelbundit treskeppigt rum, med kraftiga pelarna som bär upp tunnvalvet över mittskeppet.

Under åren 1906- 1907 genomfördes en stor renovering av kyrkan under ledning av hovintendent Gustaf Lindgren, i en ny klassicistisk anda, med kassettering av tunnvalvet i mittskeppet och stuckindelning av innertak i sidoskeppen, ny altaruppsats och predikstol, och den markanta kvadermålningen.(målat som om kyrkan väggar består av stenblock)

Texten är ett utdrag ur en broschyr om Björskog kyrka utgiven av Kungsörs församling.

Björskogs kyrka i gammal stil
Olof Grau från Beskrifning öfwer Wästmanland år 1754
Kantor Carl Erik Biörck nedtecknade rader om Björskogs kyrkohistoria, dock något förkortad.
– En herrens boning är vår kyrka, sådan den ter sej för våra ögon i nu, och huru den under tidernas lopp, i historien och sägnernas ljus, kommit till och undergått en del genomgripande förändringar i stilarter och utseende. Hur vår kyrka tett sig under och efter anläggningsåren, som torde vara 1346 – 49 kan nog ingen av oss med säkerhet profetera om, då ritningar, teckningar eller bilder i någon som helst form, helt naturligt nog, ej finnes eller kanske ej funnits, då det ju nu är snart 6 sekel, sedan kullen pryddes med ett av Herrens hus däruppe. I snart sex århundraden har templet tronat sin kulle, behärskande Björskogsslätten. Dess klockor hava ock i lika lång tid ringt in årets högtider för oss, som och för dem ”som nu vilar under kyrkhällen”. I glädje och sorg ha de kallat menigheten, vare detta skett från Peter Tornresares spetsiga tornspira eller från den vackra klockstapel, som åskelden förstörde 1806, en vacker julidag.
(Text hämtat från Ingwar Gustafssons arkiv) VOVgruppen Mikael Norén

Detta är en scannad kopia av Titulus, ett dokument i kyrkböckerna skrivet av kyrkoherde Mattias Gadd på 1600-talet där han beskriver hur Björskog socken växte fram.  

I dokumentet står det på gammelsvenska: ”Björskog socken hafuer sitt namn av then öhdemarken som nu uppbrukat är, och när ther begynte många sättia sigh till boo och förökas tenckte the om att byggia sig Kyrkio. Försökte så först Whester ifrå ther Kyrkian nu ståår på en  hög steen backe widh en by som heter Örbergha och fant om sidher oläghligit (För spökerij som så mycket Werkade) Sedan försöktes i een annan skogsbacka som heter Muru, Wish een källa, som the än kalla St Olofs källa. Ther ock eet Capell nästan alt hertil stått hafuer, och brukat widh källan eet stoort afguderij, som än väl hemligen sker. (Ther ofras än penge… och annat af them som så för sedh hafua).

Kungs Barkarö kyrka

Texten är ett utdrag ur en folder utgiven av Västerås stift. Läs hela foldern här.
KUNGS – BARKARÖ KYRKA
Kungs – Barkarö prästgård 1:2, Kungs – Barkarö församling, Kungsörs kommun,
Västmanlands län

Förmodligen uppfördes Kungs – Barkarö kyrka omkring 1300. Den bestod av kyrkorum och kor under samma tak, medan sakristia länge saknades. Gråstensväggarnas utsidor hade från början sannolikt brett utstrukna fogar, men var för övrigt oputsade. I östra gaveln fanns ett kopplat fönster. Kyrkorummet täcktes först av ett trätak, men under senare hälften av 1400-talet slogs nuvarande stjärnvalv med halvstensstrålar och ganska sparsam målningsdekoration. Anskaffandet av ett altarskåp omkring 1500 ingick kanske i en nyinredning sedan valvslagningen fullbordats.

Någon gång på 1500-talet tillbyggdes ett vapenhus och omkring 1600 det resliga klocktornet i trä på västra gaveln. Den alltjämt befintliga predikstolen har daterats till omkring 1650. Under senare hälften av 1600-talet inkom kollektmedel från andra församlingar för att kunna göra nödvändiga reparationer.

På 1730-talet hade återigen stora reparationsbehov uppstått och hos domkapitlet begärdes på nytt kollektmedel. En genomgripande upprustning
kom till stånd på 1760-talet, då valven och gavlarnas murar lagades, varvid förmodligen nuvarande sammanbindningsjärn blev infästa. Sakristia blev tillbyggd mot norr, delvis med syftet att tjäna som stödmur åt långhusets norra vägg. Samtidigt upptogs förmodligen norrsidans fönsteröppning. Kyrkorummets valv och väggar vitlimmades. Därefter nyinreddes kyrkorummet, varvid altare och altarring i rokokostil tillkom.

Björskog Kyrka

Björskogs kyrka i vinterskrud
Foto: Börje Nilsson

Kungs Barkarö Kyrka

Foto: Per Eriksson

Torpa kyrka

Torpa kyrka Kungsör
Foto: Heiko Arens